Mammas senaste blogg är daterad den 13 Februari 2007;

                  SNYLTAREN.

Vi har en snyltare bland oss. Det vill säga en som har lika mycket, eller lika litet som vi övriga, men endå försöker att leva på oss.

I stort sett är villkoren här lika för alla. Vi har samma summa pengar att handla för. De allra flesta är rökare, så merparten av pengarna går till cigaretter. De som inte är rökare får naturligt nog lite mera pengar att röra sig med.

När det kommer någon ny är de flesta här generösa att dela med sig av ciggaretter, frimärken och telefonkort. När den som kommit ny har kommit ifatt med sin ekonomi betalar den igen.

Men nu har vi en som varit här ganska länge och ständigt ”lånar”. Hon handlar mer än de flesta av oss när det gäller sådant som är ganska oviktigt, t.ex. godis. Sen lånar hon ciggaretter av oss eller ”får jag röka sista med dig.” Jag är inbiten rökare och känner alltid sympati med folk som är utan röka. Jag har absolut inga svårigheter att dela med mig av ciggaretter om någon är utan. Så naturligtvis har jag varit en som ”lånat” ut både en och flera ciggaretter.

När jag så småningom började irritera mig över att hon lånade dagen efter kiosken, trots att hon haft möjlighet att handla så mycket annat, men glömt cigaretter. Inte heller betalades något tillbaka. Då har hon gått vidare för att röka på nästa person. Nu är hon väl skyldig alla här cigaretter och kraven att hon skall betala tillbaka igen är högljudda. Folk är minst sagt irriterade. Själv låter jag det passera som en lärpenning. Är man snäll och generös kan det lätt utnyttjas och så står man där och känner sig lite dum. Det som kanske är bra här inne är att den som sätter i system att använda andra människor ganska snart blir avslöjad. Den förbrukar snabbt det lilla antalet människor som finns här inne. De ”dumma” blir ett antal och då vänds ilskan tillbaka till den som utnyttjat snällhet.

Att utnyttja genorösitet hos snälla människor har jag sett så ofta på utsidan. Ofta står den utnyttjade kvar som en idiot medans den som tagit för sig bara går vidare till nästa offer. Den som tagit för sig framstår nästan som lite smartare. På utsidan handlar det naturligtvis om lite större värden än några cigaretter, men attityden är densamma. Att vara snäll, hjälpsam och generös kan bli detsamma som att vara dum. Att vara girig, utnyttjande och hänsynslös kan ses som smart. I en värld med miljarder människor går den ”smarta” vidare till ytterligare parasiterande. Den ”dumma” står kvar, lurad på det den hade.

Fördelen med en avdelning på elva personer är att den ”smarta” bara har tio andra att parasitera på. Den blir snart avslöjad. Ganska snart står hon avslöjad och det är tack och lov den som beter sig illa som framstår i sin verkliga personlighet. Nog är girighet och dålig kamratskap tråkigt. Det sårar många människor. Det för att godhet omprövas och människor bestämmer sig för att bli både hårdare och mindre generösa, både med sig själv och vad de äger. När vi möts av små hänsynslösa gärningar kan det få ganska stora konsekvenser på vår personlighet. Vi bestämmer oss för att bli hårda för att skydda oss.

Jag antar att det inte får de konsekvenserna här inne. I vår lilla grupp blev det så tydligt vad som var rätt eller fel. Med lite tur så kanske det är någon som känner att det är hennes beteende som inte gick hem och blev någon fullpoängare. Möjligen är det några som kommer att få igen lite cigaretter efter fredagens kioskbesök. Man kan ju hoppas mer av mänsklig upprättelse än för några cigaretters skull. Förmodligen är detta rätt miljö för att den personen som har gjort fel är den som ser över och ändrar sin personlighet i stället för tvärt om.

Annonser