Mammas senaste blogg är daterad; 1 Februari 2007:

Ojämnlikt på Riksmottagningarna mellan män och kvinnor.

Det sitter några alldelens för unga flickor här. En av dem är extremt ung. I mitt gamla mormors- och farmors-hjärta gör det mig ont att se dem här. De har ingenting här att göra. Om samma lagar som gäller för männen också gällde kvinnorna skulle de inte finnas här. Då skulle de förhoppningsvis befinna sig på en behandlingsavdelning för sitt missbruk. Det finns två behandlingsfängelser för kvinnor och en behandlingsavdelning här på Hinseberg. Dessa två unga kvinnor är narkomaner och borde sitta där. Oavsett att det är fängelse så finns där en inriktning på att hjälpa. Det bör finnas en inriktning att ge de yngsta förtur.

I mina tankar ska inte dessa unga kvinnor få möjlighet att utöka sina kriminella kontakter alls. I ett fängelse är detta en omöjlighet att förhindra, då bör fängelset ha system som gör dessa kontakter till minst omöjliga. Alltså borde aldrig dessa flickor ha kommit till Riksmottagningen eller till en normalavdelning här på Hinseberg. De borde omedelbart efter att domen var fastställd, fått plats på ett fängelse/avdelning som bedriver behandling.

För att spetsa till det; på Riksmottagningen passerar de kvinnor med de strängaste straffen från hela Sverige. Alltså kan man säga att Sverige´s ”farligaste” kvinnor passerar denna avdelning. Vad har två unga kvinnor, den ena har precis lämnat tonåren, här att göra? Deras brott är i jämnförelse med oss andra, bagatellartade. Narkotikabrott (som döms hårt) oavsett att de i dessa två fall är direkt kopplade till deras missbruk. I det ena fallet är det inte ens stor mängd och där finns ingen egen vinning eller ens planering i brottet. För den andra är det ett antal småbrott och ett våldsbrott under rus som slagits samman att ge en strafftid på två år. Jag säger inte att de ska befrias från ansvar. Jag säger inte ens att de inte ska sitta i fängelse. Vad jag menar är att fängelsestraffet ska special-skräddas för unga dömda. De ska inte genom sitt straff få möjlighet att skapa ännu fler kriminella kontakter. Straffet ska från dag ett inriktas på behandling utifrån den problematik de har. Regeln bör vara enkel; rädda vad som räddas kan så tidigt som möjligt!!

Om Riksmottagningen för kvinnor jobbade efter samma princip som männens Riksmottagning skulle många av dessa sorgliga blandningar av unga kriminella med hårt belastade och återfallsförbrytare förhindras.

Till manliga Riksmottagningen kommer man när man har ett straff på fyra år eller mer. Till kvinnlig Riksmottagning kommer man när man har två års straff eller mer. Dessa två unga kvinnor hos oss har två års straff båda två. Med de manliga reglerna hade de alltså inte behövt utredas på Riksmottagningen.

Jag tror (och hoppas) att unga förstagångsförbrytare döms till relativt låga straff. Naturligtvis finns undantag beroende på brottet. Men generellt är det inte många unga kvinnor som döms till straff på fyra år eller mer. Så per automatik skulle en jämnlik lag mellan manliga och kvinnliga fångar skydda de flesta unga kriminella kvinnor från Riksmottagningen. Det vore bra för enligt min åsikt har de inget här att göra. Utredningen på Riksmottagninen tar mycket in riskfaktorer där samhället ska skyddas från fångars kriminalitet. För de här unga kvinnorna är denna bedömning mindre viktig än att inrikta sig på vilken hjälp de kan få mot sitt egna destruktiva missbruk och kriminalitet.

Ta bort två-års regeln som gäller för kvinnor på Riksmottagningen. Sätt unga kriminella i behandlingsprogram inom fängelset från dag ett.

Själv mår jhag dåligt när jag ser speciellt den yngsta av dessa två flickor imponeras av de äldre här och deras kriminalitet. Jag blir ledsen när jag hör dem stoltsera med sina brott och missbruk för att försöka imponera på de äldre, mer erfarna. Det här är ingen bra ”skola” när man redan har ideal som att vilja vara bäst på att vara värst. Egentligen är det ett övergrepp i sig att de befinner sig här.

Annonser