Svar till ”En kärleksfull mamma” (går att klicka på, kommentar 7.) den 14/12:

Jag blev så glad över din kommentar. Jag tänker att trots allt är julen undrens tid, eller åtminstone försoningens tid. Det är bra att din son vill ha kontakt. Troligen mer för honom än dig. Du har satt ord på din sorg (i kommentarer här) kanskeockså till förstående vänner och familj. Han har bara lagt locket på. Det är nog både rädslor, längtan och hopp när han nu vågar ta steget till försoning. Jag är glad för din skull. Skynda långsamt och glädjs åt det lilla utan att skynda på för fort. Kramar till dig och hela din stora familj.

Annonser