Pratade länge med styvpappa idag. Han säger att han har det väldigt tungt just nu. Oro, väntan… Barnen. Under samtalets gång fick vi reda på att domen faller den 19:e denna månad. D.v.s. om två veckor.

Besöket hos mamma gick bra, fast jag såg på henne att även hon var lite nere. Jag lämnade in albumet jag gjort, men jag vet inte om hon fått det ännu!

Nu står hösten för dörren och det har gått så lång tid sedan jag såg min mamma i frihet. Om domen kvarstår så har jag räknat ut att det kanske tar ca: 1 år innan de kan börja få sina permissioner. Ett långt år har vi nu framför oss.

Livet går förvisso vidare. Men inget är detsamma. Utan mamma och styvpappa är inget sig längre likt. Vi sörjer alla. Hur detta år har blivit.

Hur ont själva livet kan göra. Vi biter ihop och försöker se morgondagen med tillförsikt.

Annonser