Ja, det här var alltså den svåraste delen för oss anhöriga! Det är klart man undrar…

Sedan höll advokaterna sina slutanföranden. För mammas del skilde ju denna del sig åt från de övriga tilltalade! Hon har ju redan erkänt! Hon vet att hon kommer att bli dömd.

Men generellt var alla advokaterna eniga om att man kan inte döma på enbart telefonavlyssningar!

De anser inte att det är konkreta bevis, då dels så finns det tusentals samtal, men man lyfter bara fram några få ”som bevis”, totalt ryckta ur sitt sammanhang!

Jag måste ändå säga att det ligger något i det. För av flera av samtalen som lästes upp i rätten, kunde man höra att de var ryckta ur sitt sammanhang.

Saker som jag kände till sedan tidigare som ter sig väldigt naturliga för mig, för att jag vet bakgrunden, misstänkliggjordes starkt av Åklagaren, som menade att det var ett bevis för att de var skyldiga, för att det verkade så ”konstigt”.

Sådana saker gjorde alla oss anhöriga upprörda, men i synnerhet de yngre syskonen!

Ett av syskonen var så upprörd att hon var tvungen att gå ut därifrån.

Det var många gånger jag velat resa mig upp osh säga: ”Men det där är inte alls konstigt”, eller så där ”brukar vi alltid göra”, eller för att förklara bakgrunden till det.

Annonser