Det finns ju flera anledningar till att jag vill göra ett besök hos mamma precis nu. Dels så saknar jag henne naturligtvis. Det är nu drygt en månad sedan jag träffade henne. När man går och väntar på detta vis, och särskilt när man gjort det i ovisshet under så lång tid som vi har gjort, så går tiden verkligen långsamt! Denna sista dryga månad känns som ett par, tre månader för mig. Ja, det är alltså en av anledningarna.

En annan av anledningarna är att det är så snart inpå rättegången. Jag vill styrka min mamma så gott jag nu kan. Ge henne självförtroende och att hon ska kämpa för sin sak och inte bara ”ge upp” för att hon ev. är skyldig till något av åtalen.

Jag vill också förbereda henne på att det verkar bli många släktingar som kommer till rättegången och jag tror mamma tycker det känns lite jobbigt, men dels vill jag att hon ska vara förberedd, sedan vill jag också att hon ska veta att de kommer att vara där för att visa henne sitt stöd och inte för att döma henne, vilket är domstolens jobb.  

Jag har ju skrivit ett brev till mamma om de släktingar som vill närvara tidigare, men samtidigt så vet vi ju inte ens om hon hinner få in det brevet innan rättegången.

Sen är jag ju lite orolig för hur det sista besöket hon fick (av bl.a. syrran som var arg) har påverkat henne! Har förresten pratat med den syrran idag igen och hon bad mig hälsa mamma och be om ursäkt för hur arg hon var sist och att hon kanske inte menade allt hon sa, eftersom hon varit arg.

Det känns bra. Sen hoppas jag att vi alla kan diskutera ilska, besvikelse etc. efter rättegångarna, när allt det mest ”känsliga” är över och man kan diskutera mer privat, men det är en annan sak.

Ja, så nu har jag förklarat varför besöket i morgon känns så himla viktigt för mig!

Annonser