Saknaden har blossat upp sista dagarna. Saknaden efter att ha mamma i frihet. Att ha henne ”tillgänglig”. Kanske beror det på att även andra problem blossat upp i mitt liv, som har med helt andra saker att göra, för det är ju sådana gånger mamma är ett bra stöd och rådgivare.

Min mamma är så klok. En suverän problemlösare, eftersom hon alltid brukar finna lösningar på problem!

Nu hjälper ju inte det… men saknaden har blossat upp igen och jag känner en sådan tomhet utan henne.

Ibland försöker jag t.o.m. att tänka ”Vad skulle mamma ha sagt?” Eller ”Vad skulle mamma ha gjort?”

Just för att hon är en sådan bra problemlösare.

Men eftersom jag inte är hon, så är det ju ändå inte samma sak…

Annonser