En mardröm som inte finner något slut… Jag kan på något sätt inte riktigt fatta. Det här är allvar. Det är på riktigt!

Jag står där och lagar mat, eller leker med barnen, tar en promenad eller strosar runt på stan. Då, rätt vad det är, från ingenstans, så slår det mig-mamma sitter inlåst i ett häkte och hennes chanser att komma ut är obefintliga de närmsta åren…

Och trots att man gör allt det där vardagliga som måste bli gjort och även om man ger barnen all den tid de kräver, så stannar plödsligt världen upp och en iskall hand knyter sig runt mitt hjärta och vrider om. Det gör förbannat ont!

Annonser