Så tog då livet slut. Farmors liv. Så tyst och tomt det blev. En sådan enorm förlust.

Jag skulle önska att varje människas liv kunde hyllas. På sätt och vis gör man ju det. Familjen hyllar ju den som går bort. Men jag menar på ett större sätt. En hyllning till varje person och deras personlighet. Det är ju inte bara en människa som går bort, det är ju allt den personen gått igenom i sitt liv.

Så mycket erfarenhet, så mycket kunskap och klokhet.

Visdom som går i graven.

En del kan förstås de anhöriga föra vidare. Men hur mycket vet vi egentligen om de vi tror oss känna så väl? Vad hade de för hemligheter som vi aldrig kom att ta del av? Så mycket tankar som kommer…

Annonser