..hon har nu börjat resa sig upp! Igår vid besöket mötte jag min starka mamma igen… Hon har hämtat sig något. Min mamma som kunde skratta och skoja.

Jag är så glad för det. Att hon inte är helt uträknad. Hon har kommit till insikt att livet inte är slut, trots att allt ser så mörkt ut.

Kanske hjälpte det till att brorsan hade med sin dotter som är en liten bebis. Han hade inte lyckats ordna med barnvakt med så kort varsel, men mamma blev så glad att se henne.

Fast hon började med att skrämma henne. Hon blev så glad att hon tjöt till och då blev hon rädd och började nästan gråta, fast sen gick det bra.

Men det var en fröjd att träffa mamma i detta tillstånd! Tack alla för underbara kommentarer och gästboksinlägg! Tack! Vad det värmde att läsa dem nu på morgonen!

Annonser