Kronobergshäktet 2006
Som min mamma precis har skrivit i inlägget innan, så har vi valt att gå ut öppet med våra identiteter i tv 4´s Nyhetsmorgon i morgon. Därför väljer vi också att gå ut med det öppet i våra bloggar ikväll, innan Nyhetsmorgon.
Det har varit en lång resa för oss det här. Mycket har hänt sedan gripandet av min mamma för flera år sedan, tills nu när hon precis blivit fri. Resan är inte slut, men den tyngsta tiden är över, gissar jag och framför allt så är det en enormt stor befrielse för mig att kunna vara uppriktig om detta och att inte längre behöva dölja…
När jag startade denna blogg, så fanns det inte på kartan att skriva öppet. Anonymiteten har varit en förutsättning för bloggen över huvudtaget. Idag är jag i en helt annan situation och har förlikat mig med min mammas brott, hennes svek mot framför allt sig själv. Jag har inte bara förlikat mig, utan accepterat. Och fått både förståelse och funnit förlåtelsen.
Jag är än så länge mycket lättad och glad för vårt gemensamma beslut. Det är viktigt för mig att kunna vara en röst och ett ansikte för alla andra anhöriga i min situation eller liknande situation. Det behöver inte vara dolt i dunkel utan man kan öppna på locket och prata om det som är svårt och smärtsamt och på så sätt påbörja ett eget helande och den nödvändiga bearbetningen.
Jag vill nu, när jag ändå lämnat ut vem som hållit i denna blogg, passa på att tacka så väldigt mycket till er som läst och kommenterat här, ni som mailat och stöttat mig under alla dessa år. Jag vet uppriktigt inte hur jag skulle ha orkat genom de mörkaste stunderna utan att ha haft möjlighet att skriva av mig här och dessutom få ett fint stöd. TACK till er!
Om jag inte skriver här, så hittar du mig i min öppna blogg: Tonårsmorsa
Till er som liksom mig är anhörig: All min värme och kärlek till er och den ni bär i ert hjärta, oavsett om personen finns i frihet eller ej… Lägg skam och skuld på hyllan och ta tillvara på det du har!
Man “får” älska en person trots att den har begått ett brott eller gjort något som är väldigt fel. Att man älskar en person som gjort fel, betyder inte att man accepterar eller okejar det som personen har gjort. Att min mamma begått brott som jag aldrig (och inte ens hon själv) någonsin kommer att tycka är okej, betyder inte att allt annat hon gjort i sitt liv suddas ut!
Vänligen Tonårsmorsa / Fatou / Någons dotter och grundaren av denna blogg! ♥
Min mammas egen blogg: Britta´s Blogg
Som en blomma på månen, kan beställas hos Adlibris och Bokus.
Bryggan arbetar i första hand för barn till frihetsberövade föräldrar. De arbetar utifrån FN´s barnkonvention om barns rättigheter.
Läs även andra bloggares åsikter om anhörig, tv4, anonym, avslöjande,


30 Okt 2010 at 21:07
All varm kärlek till er!
Och jag konstaterar att ännu ett inlägg på den här bloggen avslutas med en vacker bild..!
05 Nov 2010 at 20:35
Tack för att du finns och är den du är!
30 Okt 2010 at 21:12
Hade det på känn när du skrev om det i din blogg för många år sedan, att det fanns en koppling mellan bloggarna.
Önskar din mamma stort “Lycka till” i framtiden och att ni får ett härligt liv tillsammans framöver.
Från mig som kommenterade hos dig i våras, och fortfarande lever “Dag för dag” med mina man och våra tonåringar. Det som alla borde försöka göra… Ingen vet något om morgondagen!
Kram
05 Nov 2010 at 20:37
Så sant som det är sagt: nej, ingen vet något om morgondagen! Jo, det är en och annan uppmärksam som misstänkt att det var jag som skrev…
Kram tillbaka!
30 Okt 2010 at 21:34
När jag ikväll läste på din blogg om en annan blogg så kändes det något bekant över det hela. Här har jag varit på besök många gånger under åren även om jag ofta inte har haft ord att kommentera….
Vill önska din mamma och dig lycka till med ert “nya” liv tillsammans.
Värme och kärlek / Kram Gunilla
05 Nov 2010 at 20:38
Varmt tack, Gunilla! Värme och kärlek till dig också!
31 Okt 2010 at 08:39
Önskar er all lycka, är lite insatt i kriminalvärlden jobbar i kiosken på Österåkersanstalten, men ni är jättemodiga som orkar prata om allt. Lycka till Kram på er hela familjen.
05 Nov 2010 at 20:40
Tack! Jag är säker på att det kommer att finnas med- och motgångar i våra liv, som i alla andras. Men som jag ser det så har vi goda förutsättningar för en ärlig, sann och fin fortsättning på vår mor/dotter-relation!
31 Okt 2010 at 08:41
Tittade på er nyss på nyhetsmorgon på tv4. Jag vart berörd så var tvungen att gå in och kika på din blogg… Hade själv en pappa som åkte in o ut i fängelse och hade ett tungt missbruk, som jag själv haft i 5 år ungefär.. Kolla gärna in min blogg där jag skriver öppet om de. Lycka till med allting
/ Evelina
05 Nov 2010 at 20:42
Ja, det är inte lätt, men lite lättare blir det när man är öppen och ärlig! (Du glömde dock lämna din bloggadress)
/ Någons dotter/ Fatou
31 Okt 2010 at 09:47
Kram.
05 Nov 2010 at 21:28
Kram tillbaka!
31 Okt 2010 at 14:41
Halloj Gumman! <3
Det är tungt att ha familjehemligheter..
därför har jag öppet från dag ett gått ut om barnens pappas missbruk och parkbänkssitteri som innefattar både alkohol och knark. Det har avdramatiserat det hela. Ingen har haft hemligheter att röja om oss. Jag har kunnat prata om det när det har behövts på bloggen. Vi har aldrig tagit på oss skammen. Skammen är någon annans.
Här i länken nedan finns länken till boken "Din Törnekrona" om du inte har kikat på den tidigare…
https://puffeltufflan.wordpress.com/2010/02/25/jag-suktar-efter-era-ord/
Fasiken..vad tungt ni alla måste ha haft det!! I så många år gumman!! Du är stark och så modig!!
Skönt att det är över nu!!
Massor med kramar till dig och din mamma!
05 Nov 2010 at 21:32
Hej Sirpa! Jag började läsa och kommer läsa hela så snart jag får tillfälle! Ja, skammen hör inte hemma på ens axlar, för då blir livets stig så väldigt tung att vandra på. Man måste reflektera och sörja, men sedan gå vidare, med nya erfarenheter i ryggsäcken och förhoppningsvis mycket klokare!
Kram till dig för att du är du!
01 Nov 2010 at 08:08
Så besynnerligt, jag har läst alla tre bloggarna utan att fatta sambandet. Jag beundrar ert mod och er styrka att bli offentliga, önskar att fler vågade tala om dessa ämnen, det är många som skulle behöva lyfta bort den tunga stenen som en familjehemlighet innebär. Skuld och skam är inga trevliga följeslagare men när man lyfter fram dem i ljuset så bleknar de betydligt och om man får dela dem med andra, med liknande erfarenheter, så blir de oftast uthärdliga. Önskar er allt gott i framtiden och massor av KRAMAR!
05 Nov 2010 at 21:40
Vad lustigt att du läst i alla tre bloggarna. Något i våra ord/texter har kanske lockat dig?
Tack för dina fina, värmande ord. Ja, det har varit väldigt tungt och tufft ett dag, men det mesta känns så väldigt mycket lättare nu!
Kram tillbaka! ♥
01 Nov 2010 at 19:01
Tack för en bra blogg!
Hälsningar,
Michael Cliffer
Talesperson FRIO
05 Nov 2010 at 21:40
Tack för en stärkande kommentar!
02 Nov 2010 at 14:15
Jag har följt din blogg “någons mamma någons dotter” i över 3 år nu. Jag kände ett starkt stöd av att läsa din blogg när min fd pojkvän satt inne. Fast han bara satt inne i 10 mån. Tack för att du startade den här bloggen! TACK!!
05 Nov 2010 at 21:43
Tack! Det som hållit bloggen i gång i så många år, även om den haft glesa uppdateringar i perioder, är kommentarer som just din! De som berättar om hur bloggen stärkt dem eller tröstat dem i sin egen sorg, oro och förtvivlan att ha en anhörig som är frihetsberövad! Så tack tillbaka till dig!
04 Nov 2010 at 14:15
Härligt Fatou!
Jag gjorde ett inslag om er i vår blogg:
http://www.bryggannorrkoping.se/?page_id=70
05 Nov 2010 at 21:43
Tack! Jag har läst inlägget och det är bra! Kram!
07 Nov 2010 at 09:28
Tack…. Dinna ord kändes så varma och sköna, för just det att man kan och får älska någon även om den personen begått ett brott är tyvärr hos många något som inte är okey. ALLA är vi människor och som du säger att älska en person innebär inte att man säger att brottet är okey, man kan fördömma handlingen, brottet men männskligheten måste få finnas kvar.
07 Dec 2010 at 21:56
Du har rätt!