När man saknar och väntar, går tiden så sakta. Jag väntar på det där samtalet, på de där breven som känns som en evighet innan de dimper ner…
Särskilt helgerna blir långa, när man vet att inget brev kommer att komma och troligen inget samtal heller… Ibland går tiden så sakta att det känns som den står stilla…
08 Jan 2007 at 12:32
Tänker på dig vännen. Hoppas nu att kontrollen av dig går snabbt så att din mamma får börja ringa dig igen. Det var ju så synd att flyttningen skedde just före alla storhelger, för det är ju tillräckligt tufft för er ändå, med den situation som ni befinner er i.
tänker på dig
08 Jan 2007 at 21:32
Känner med dig och din sorg, längtan m.m. För att inte göra det hela allt för outhärdligt kan det ibland vara skönt försöka se framåt och planera för och längta till den dagen din mamma kommer hem eller när hon får sin första permission. Oftast bra att ha delmål på vägen.
09 Jan 2007 at 00:05
Tänker på er alla .Fy vad tungt .
Kramar om er alla bäde dig och dina barn .Och mest din mamma ge henne en puss på pannan från mig .Kramar om er länge .
Skiriver inte så mycket håller på att arrangera Jonnys 25 år dag .Fan hade ju vart bätter att få ha han här på jorden så man kunde ge han presenter och blommor .
Fasen det gör förbaskat ont .Men jag får eller måste vänja mig .
Kram Från Susann Jonnys ängla mamma
09 Jan 2007 at 06:43
magnolia652003: Ja, jag har fortfarande lite svårt att förstå varför det blev så himla bråttom på slutet när hon suttit häktad så länge och har ett så långt straff framför sig…? Hoppas också kontrollen går fort nu.
Ewa: Ja, det är precis det jag gör. Nu är första delmålet att hon får börja ringa igen, det nästa är att hon blir flyttad till ett LITE ”lättare” ställe, sedan kommer permissioner…etc.
Jonnys ängla mamma: Jag kan inte föreställa mig din smärta! Att fira sitt bortgågnes barns födelsedag… Ibland gör livet ohyggligt ont! Stor kram till dig!